Lektion 7

Malsato plej bone gustigas la manĝon.

Ordspråket ovan betyder ungefär: Hunger smaksätter maten bäst.

Nedan finns meningar om ätande och drickande - manĝado kaj trinkado.

1. Enkonduko (Inledning)

Nya ord i lektionen är bl.a. följande:

  • manĝi = äta
  • trinki = dricka
  • sata = mätt
  • gustas = smakar
  • baldaŭ = snart
  • matene = på morgonen
  • vespere = på kvällen
  • bezonas = behöver
  • por = för
  • veki = väcka
  • denove = pånytt, igen
  • trankvila = lugn
  • freŝa = färskt, fräscht
  • herbo = gräs
  • sia = sin
  • pano = bröd
  • suko = juice, saft
  • boli = koka
  • terpomo = potatis
  • legomo = grönsak
  • kuiri = laga mat
  • peco = bit
  • saŭco = sås
  • ankaŭ = också, även
  • pico = pizza
  • tuta = hela
  • certe = säkert
  • ambaŭ = båda

När man lär sig ett nytt verb i esperanto, bör man även lära sig om verbet är transitivt eller icke transitivt. Om ett verb är transitivt beskriver det en handling som påverkar något eller någon. T.ex. väcka - Jag väcker dig.

Suffixet -iĝ- omvandlar ett transitivt verb till en icke transitiv form av verbet. T.ex. Mi vekas vin (Jag väcker dig) - Mi vekiĝas (Jag vaknar).

Suffixet -ig- omvandlar ett icke transitivt verb till en transitiv form av verbet. T.ex. La akvo bolas (Vattnet kokar) - Mi boligas ovojn (Jag kokar ägg).

Med vissa ord kan man använda både -iĝ- och -ig-, t.ex. trankvila = lugn, trankviliĝi = att bli lugn, trankviligi = att göra lugn.

OBS: Allt detta är överkurs nu, men det kan ändå vara bra att ha denna information i bakhuvudet :-).

Suffixet -in- ankger honkön och -id- anger djurbarn. Ett exempel: kato = katt, katino = honkatt, katido = kattunge

Suffixet -aĵ- anger en sak bildat av grundordet, t.ex. glacio = is, glaciaĵo = glass och pasto = deg, pastaĵo = pasta

2. Novaj frazoj (Nya meningar)

Jen malsata Liza.     

  • Liza manĝas verdan pomon.
  • La pomo estas bongusta. Ĝi gustas bone.
  • Liza ĵus manĝis du bananojn.
  • Baldaŭ ŝi manĝos ankaŭ piron kaj ruĝan pomon.

Jen trinkema Roberto.     

  • Nun Roberto trinkas teon post la tagmanĝo.
  • Matene Roberto trinkis kafon. Li bezonas kafon por vekiĝi.
  • Vespere li trinkos teon denove.
  • Li bezonas teotrinkadon por trankviliĝi.

Jen manĝemaj bovinoj.     

  • La bovinoj manĝas freŝan herbon.
  • La bovinoj vere ŝatas freŝan herbon.
  • Ili manĝadas herbon dum la tuta tago.
  • La bovido trinkas lakton de sia patrino.

Jen Maria.     

  • Matene Maria preferas manĝi fruktojn.
  • Tagmeze ŝi kutime manĝas supon kaj panon aŭ ŝi manĝas salaton kaj trinkas tomatan sukon.
  • Vespere ŝi ofte boligas terpomojn kaj legomojn.
  • Maria ŝatas kuiri simple kaj ŝi ŝatas manĝi simple.

Jen Karlo.     

  • Post longa rajdado Karlo kutime trinkegas akvon.
  • Ankaŭ lia ĉevalo trinkegas akvon post la kurado.
  • Karlo ofte manĝigas sian ĉevalon post rajdado.
  • Lia ĉevalo tre ŝatas sukerpecojn kaj pomopecojn.

Jen Karlo kaj Liza ĉe la manĝotablo.     

  • Karlo kaj Liza estas tre malsataj.
  • Nun ili vespermanĝas kune.
  • Ili manĝas pastaĵon kun tomatsaŭco.
  • Poste ili manĝos ankaŭ picopecojn.
  • La deserto estos glaciaĵo kun ĉokoladsaŭco.
  • Tutcerte ili ambaŭ estos tre sataj post la vespermanĝo.

3. Elektu ĝustan bildon (Välj rätt bild)

Trinkema knabo.

Virino kiu ĵus manĝis du bananojn.

4. Elektu ĝustan frazon (Välj rätt mening)

5. Respondu demandojn (Svara på frågor)

Ĉu bovinoj ŝatas manĝi freŝan herbon?

Ĉu Maria ŝatas manĝi simple?

Ĉu Liza ŝatas manĝi malfreŝajn bananojn?

6. Kreu frazojn (Skapa meningar)

Post longa rajdado Karlo ...

Bone! / Bra!

Maria ŝat...

Bone! / Bra!

La ...

Bone! / Bra!

7. Fino (Avslutning)

Detta var en rätt avancerad pova-på-lektion! Kanske går det för fort fram? I så fall kan det vara bra att repetera lektionerna från början, då kommer du att märka hur mycket du redan lärt dig. Ett annat tips är att läsa igenom sidan Ordbildning, den är grunden för mycket i esperanto.

 

LEKTION 8
ALLA LEKTIONER: 1 2 3 4 5 6 7 8