Grammatik

Nedan finns förklaringar till grunderna i esperantos grammatik.

Genomgången utgår från de 16 grammatiska regler som L.L. Zamenhof, esperantos grundare, presenterade 1887 i häftet Lingvo Internacia.

Esperantos grammatik är relativ tydlig och greppbar - förhoppningsvis håller du med om det efter denna genomgång som är rätt lång!

Det är inte meningen att du ska lära dig allt på denna sida meddetsamma. Tanken är att du ska läsa igenom sidan för att få en överblick av esperantos grammatik.

Efter fyra sektioner kommer en övning. Om du gör övningarna finns det goda chanser att du kommer att minnas en hel del av esperantos grammatik efter detta pass.

Laboru dure! / Jobba hårt! :-)

1. Obestämd och bestämd form

På svenska används en och ett för obestämd form, för bestämd form används olika ändelser:

  • Lisa är ett barn. (“ett barn” är obestämd form.)
  • Barnet skrattar. (“barnet” är bestämd form.)

Orden en och ett kallas för obestämd artikel.

I esperanto finns ingen obestämd artikel:

  • Liza estas infano. = Lisa är ett barn. (“infano” är obestämd form.)

På esperanto används ordet la för bestämd form:

  • La infano ridas. = Barnet skrattar. (“la infano” är bestämd form.)

Ordet la kallas för bestämd artikel.

2. Substantiv, plural och direkt objekt

Substantiv är namn på ting, såsom klocka, boll och ring.
Men det är inte bara saker som är substantiv, även t.ex. glädje och sorg är substantiv.

För substantiv används i esperanto ändelsen -o:

  • horloĝo = klocka
  • pilko = boll
  • ringo = ring
  • ĝojo = glädje

Plural betyder flertal. Pluraländelsen i esperanto är -j:

  • horloĝoj = klockor
  • pilkoj = bollar

Direkt objekt är den del i en mening som:

  • “utsätts” för en handling - Jag kramar honom.
  • är något som ges till eller tas från någon - Jag ger bollen till henne.
  • beskriver vad handlingen gäller - Hon gillar ringar.

I esperanto markeras direkt objekt med ändelsen -n:

  • Mi brakumas lin. = Jag kramar honom.
  • Mi donas la pilkon al ŝi. = Jag ger bollen till henne.
  • Ŝi ŝatas ringojn. = Hon gillar ringar.

Ändelsen -n används även i andra sammanhang, vilka vi återkommer till nedan.

3. Adjektiv och komparation

I esperanto är ordändelserna mycket viktiga. De är som pusselbitar som fogas till en ordstam:

  • amik- = ordstammen för ordet vän
  • amiko = en vän
  • amikoj = vänner
  • Mi havas amikon en Kopenhago. = Jag har en vän i Köpenhamn.
  • Ŝi havas tri amikojn en Kopenhago. = Hon har tre vänner i Köpenhamn.

Även adjektiv, dvs ord som beskriver substantiv, skapas med en ordändelse i esperanto. Adjektivändelsen är -a:

  • san- = ordstammen för ordet frisk
  • sana = frisk
  • sana homo = en frisk människa
  • bela hundo = en vacker hund
  • granda kato = en stor katt

Komparation betyder jämförelse. I esperanto används orden pli, ol och plej för komparation.

  • La kato estas pli granda ol la hundo. = Katten är större än hunden.
  • Ŝi estas mia plej bona amiko. = Hon är min bästa vän.

4. Räkneord

Så här räknar man till 10 på esperanto:

  • unu = 1
  • du = 2
  • tri = 3
  • kvar = 4
  • kvin = 5
  • ses = 6
  • sep = 7
  • ok = 8
  • naŭ = 9
  • dek = 10

Orden för hundra och tusen är cent och mil.

Man kombinerar räkneorden på följande sätt:

  • dek unu = 11
  • dek du = 12
  • dudek = 20
  • kvindek kvar = 54
  • cent okdek sep = 187
  • sescent tri = 603
  • kvar mil naŭcent kvardek tri = 4 943

Man skriver alltså ihop xdek och xcent men skriver isär x mil.

Ordningstal gör man genom adjektivändelsen -a.

  • unua = första
  • dua = andra
  • tria = tredje

Övning

5. Pronomen

Ordet pronomen kommer från latin, pro nomen, och betyder ”i stället för namn”.

Personliga pronomen i esperanto:

  • mi = jag
  • vi = du
  • li, ŝi, ĝi = han, hon, den/det
  • ni = vi
  • vi = ni
  • ili = de
  • si = sig
  • oni = man

För svensktalande kan det vara förvirrande att vi och ni har en omvänd betydelse i esperanto jämfört med svenskan. Det kommer från franskan. Man vänjer sig :-).

Några exempelmeningar med pronomen:

  • Vi kaj mi estas amikoj. = Du och jag är vänner.
  • Mi amas vin. = Jag älskar dig.
  • Li ŝatas ŝin. = Han gillar henne.
  • Ŝi malŝatas lin. = Hon ogillar honom.
  • Mi havas telefonon. Ĝi estas tute nova. = Jag har en telefon. Den är alldeles ny.
  • Gravas subteni sin mem. = Det är viktigt att stötta sig själv.
  • Oni faru sian plej bonan. = Man får göra sitt bästa.

De s.k possessiva pronomen fås genom att lägga på ändelsen -a:

  • mia = min/mitt
  • via = din/ditt
  • lia, ŝia, ĝia = hans, hennes, dess
  • nia = vårt/vårt
  • via = ert/era
  • ilia = deras
  • sia = sin
  • onia = ens

Några exempelmeningar med possessiva pronomen:

  • Vi estas mia amiko. = Du är min vän.
  • Liaj infanoj estas malgrandaj. = Hans barn är små.
  • Ŝi ne uzas sian ringon. = Hon använder inte sin ring.
  • Ŝi uzas ŝian ringon. = Hon använder hennes ring.
  • Mi havas telefonon. Ĝia ŝelo estas tute nova. = Jag har en telefon. Dess skal är alldeles nytt.
  • Via domo estas pli granda ol ilia. = Ditt/Ert hus är större än deras.

Att få koll på de olika pronomen är en viktig del när man lär sig ett nytt språk.

6. Verb

Verb är ord som beskriver något man gör eller något som händer.

Det finns sex verbändelser i esperanto:

  • -as för nutid - Mi vidas vin. = Jag ser dig.
  • -is för dåtid - Mi vidis vin. = Jag såg dig.
  • -os för framtid - Mi vidos vin. = Jag kommer att se dig.
  • -us för vilkorsform - Mi vidus vin se... = Jag skulle se dig om ...
  • -u för uppmaningsform - Vidu! = Se!
  • -i för grundform - vidi = att se

Exempelmeningar med olika verbformer:

  • Ŝi venas al ili. = Hon kommer till dem.
  • Mi venos al vi morgaŭ. = Jag kommer till dig imorgon.
  • Li venis al mi hieraŭ. = Han kom till mig igår.
  • Ili venus al li se vi ne venus samtempe. = De skulle ha kommit till honom om inte du skulle ha kommit samtidigt.
  • Venu tuj, mi petas. = Kom på en gång, ber jag dig.
  • Mi ne volas veni al vi morgaŭ. = Jag vill inte komma till dig imorgon.

(Det finns även sex stycken participformer för verb. Om dessa kan du läsa på sidan Ordbildning.)

7. Adverb

Adverb är ord som vanligtvis beskriver verb, adjektiv eller andra adverb.

I esperanto kan man skapa adverb med ändelsen -e:

  • bela = vacker - bele = vackert
  • rapida = snabb - rapide = snabbt
  • La bela hundo kuras rapide. = Den vackra hunden springer snabbt.
  • La maljuna viro promenas malrapide. = Den gamla mannen promenerar sakta.

Det finns också en mängd småord som i sig själv är adverb. Här följer två exempel:

  • tre = mycket - La hundo kuras tre rapide. = Hunden springer mycket fort.
  • tro = alltför mycket - Estas tro varme en la aŭto. = Det är för varmt i bilen.

Alla småord i esperanto kan vara jobbiga att lära sig eftersom de sällan liknar motsvarande ord i svenskan och lätt kan blandas ihop i början. Här gäller övning och åter övning - ingenting kommer av sig själv :-).

8. Prepositioner

I esperanto finns ett 30-tal prepositioner. Det tar sin tid att memorera alla dessa, speciellt eftersom de flesta inte liknar positionerna i svenskan.

Här några exempel på prepositioner i esperanto:

  • sur = på
  • sub = under
  • super = över
  • en = i
  • ekster = utanför
  • al = till
  • ĝis = tills
  • kontraŭ = mot
  • ĉe = hos, vid

Övning

9. Alla bokstäver uttalas

Det finns inga “tysta bokstäver” i esperanto. Alla bokstäver i ett ord ska alltså uttalas. Däremot är det naturligt att bokstäver kan uttalas aningen olika beroende på i vilka bokstavskombinationer de förekommer.

Till exempel kan ordet lingvo uttalas med en visst ng-ljud trots att det ljudet formellt inte finns i esperanto.

Se och hör om uttal av bokstäver och ord på sidan Alfabetet.

10. Betoning vid uttal

I esperanto betonar man alltid näst sista stavelsen i ett ord. Exempel:

  • Saluton karaj amikoj!
  • Esperanto estas amika lingvo.

Se och hör mer på sidan Alfabetet.

11. Sammansatta ord

I esperanto bildar man sammansatta ord genom att sätta ihop ordstammar med huvudordet sist:

  • mondmapo = världskarta
  • buterpano = smörgås
  • enirpordo = ingångsdörr

För att underlätta att se orddelarna kan man lägga till t.ex. / för att skilja dem åt.

  • okul/vitr/o/j (ögonglas) = glasögon
  • mal/san/ul/ej/o (ett ställe för sjuka personer) = sjukhus
  • nask/iĝ/tag/o = födelsedag

Många av esperantos ord bildas just genom att man sätter ihop flera orddelar. Förutom ordändelserna, finns en mängd prefix och suffix med sina speciella betydelser. Det är mycket viktigt att lära sig dessa för att kunna uttrycka sig på esperanto. Mer om prefix och suffix finns på sidan Ordbildning.

Att lära sig esperanto innebär att lära sig ordpussla :-).

12. Inga dubbla negationer

I en del språk används i vissa fall dubbla negationer som en förstärkning:

  • I did’nt do nothing. (Slang på amerikanska som uttrycker att man verklingen inte gjort något.)

Dubbla negationer ska inte används i esperanto.

Övning

13. Riktning med ändelsen -n

Ändelsen -n används för flera olika saker i esperanto.

Ovan såg vi hur den används för direkt objekt:

  • Mi vidas vin. = Jag ser dig.
  • Ŝi donis pomon al mi. = Hon gav ett äpple till mig.

Även för att indikera riktning använder man ändelsen -n.

  • La muso kuras sub la lito. = Musen springer under sängen.
  • La muso kuras sub la liton. = Musen springer in under sängen.
  • Mi promenas hejme. = Jag promenerar hemma.
  • Mi promenas hejmen. = Jag promenerar hemåt.

Att lära sig bemästra ändelsen -n tar tid och krävar en hel del övning. Men man kan även göra sig förstådd utan att använda n-ändelsen korrekt :-).

14. Prepositionen je

Om man är osäker på vilken preposition som passar bäst kan man använda je som är en preposition som inte har någon speciell betydelse.

Men i de flesta fall går det att hitta en passande preposition så i praktiken används je vanligtvis mest i samband med tid och vad man tror på.

  • Mi venos je la oka horo. = Jag kommer klockan åtta.
  • Mi kredas je Esperanto. = Jag tror på esperanto.

15. Internationella ord

Många av ordstammarna i esperanto kommer från de stora europeiska språken:

  • teatro = teater
  • aŭto = bil
  • muziko = musik
  • homo = människia

Men ord som kan bildas med hjälp av prefix eller suffix eller esperantos ordändelser, ska inte tas från de stora europeiska språken.

  • muzikisto = musiker (-ist- är ett suffix för bl.a. profession)
  • homaro = mänsklighet (-ar- är ett suffix för en samling)
  • teatra = teatralisk

Det är en balansgång mellan att ta in ord från de stora europeiska språken och bilda motsvarande ord med hjälp av “småorden” i esperanto. T.ex. används både malsanulejo och hospitalo för sjukhus.

16. Användningen av apostro '

Man får ersätta ändelsen -o med en apostrof när det inte kommer andra ordändelser efter. Även a-et i la kan ersättas med en apostrof:

  • Paco en la mondo = Fred i världen
  • Pac’ en l’ mond’ = Uttalas: Pac en l mond.

Detta är vanligast framför allt i poesi eller sångtexter.

Övning

Repetition är kunskapens moder

Gratulerar, nu har du gått igenom de viktigaste grunderna i esperantos grammatik! Kom gärna tillbaka till denna sida för att repetera dess innehåll. Förr eller senare behöver du lära dig all denna grammatik för att kunna använda esperanto på ett bra sätt.

La gramatiko estu via amiko! / Grammatiken ska vara din vän! :-)