Ordbildning

I esperanto är det en "pusselkonst" att sätta ihop orddelar av olika slag. För att kunna göra det behöver man lära sig de principer som gäller för ordbildning i Lingvo Internacia.

Förutom att man behöver lära sig en mängd ordstammar (grunddelen av ett ord), måste man även sätta sig in i hur alla ordändelser, prefix, suffix, particip, prepositioner och korrelativdelarna fungerar. Det tar sin tid och kräver en hel del övning och tålamod.

Fördelen är att man kan vara kreativ i sitt ordbildande när man väl kommit in i esperantons "byggstenar".

Paŝon post paŝo antaŭen! / Steg för steg framåt!

Ordstammar

En ordstam är själva grunddelen av ett ord, t.ex. hom- (människ-) för orden homo (människa), homoj (människor), homa (mänsklig), home (mänskligt) osv.

Nedan finns vanliga ordstammar i esperanto med sin grundändelse (-o för substantiv, -a för adjektiv och -i för verb i infinitiv/grundform). Gå gärna igenom orden och titta på översättningarna.

aĉeti, aero, afero, agi, akcepti, akvo, alia, alta, ami, amiko, aperi, arto, atendi, aŭdi, aŭskulti, aŭto, bela, bezoni, bildo, bona, celi, certa, ĉambro, ĉefa, danki, daŭri, decidi, dekstra, demandi, devi, deziri, dika, direkti, diri, diversa, doktoro, dolĉa, domo, doni, dormi, edzo, ekzemplo, ekzisti, esperi, esti, facila, fako, fakto, fali, familio, fari, feliĉa, fenestro, fermi, filo, fini, flanko, flugi, fojo, forgesi, forta, foto, frato, frua, funkcii, glaso, granda, grava, grupo, ĝenerala, ĝusta, havi, hejmo, helpi, historio, homo, horo, ideo, infano, informi, instrui, inter, inviti, iri, jaro, juna, ĵeti, kampo, kanti, kapti, kara, kaŝi, kelka, klara, knabo, koloro, komenci, kompreni, koni, konsenti, kontenta, kosti, kredi, kuŝi, labori, lakto, lando, larĝa, lasi, lasta, legi, lerni, letero, libera, libro, lingvo, loko, longa, ludi, manĝi, maniero, manki, mano, maro, mateno, memori, meti, mezo, milito, minuto, miri, monato, mondo, mono, montri, morti, movi, multa, nacio, naski, naturo, necesa, nokto, nomo, nova, numero, ofte, okazi, opinio, organizi, pagi, paĝo, pano, papero, pardoni, paroli, parto, patro, peco, pensi, perdi, permesi, persono, peti, piedo, plaĉi, plena, popolo, pordo, porti, poŝto, povi, preni, prezenti, problemo, proksima, provi, pura, radio, rajto, rakonti, rapida, raporti, renkonti, respondi, resti, ricevi, riĉa, ridi, rigardi, rilati, rimarki, rompi, saluti, sama, sana, scienco, scii, seĝo, sekvi, semajno, sendi, senti, serĉi, servi, sidi, simila, simpla, sinjoro, situacio, skribi, sola, soni, stari, strato, studi, sufiĉa, sukcesi, suno, supre, ŝajni, ŝanĝi, ŝati, ŝipo, tablo, tago, teatro, tempo, teni, tero, timi, trinki, trovi, urbo, uzi, valori, varma, vendi, veni, vera, vespero, veturi, vidi, viro, vivi, viziti, vojaĝi, vojo, voli, vorto, zorgi

Vissa ordstammar är lätta att lära sig eftersom de liknar ord som man redan kan i andra språk, medans andra ordstammar kan kännas mer främmande i början.

Ordändelser

Det finns 11 ordändelser i esperanto: -o, -j, -n, -a, -e, -is, -as, -os, -us, -u, -i

Dessa behöver man kunna innan och utan för att ha möjlighet att läsa, skriva och tala esperanto.

  • -o för substantiv
  • -j för pluraj
  • -n för bl.a. direkt objekt och riktning
  • -a för adjektiv
  • -e för adverb
  • -is verbform för imperfekt (dåtid)
  • -as verbform för presens (nutid)
  • -os verbform för futurum (framtid)
  • -us verbform för konditionalis (villkor)
  • -u verbform för imperativ (villkor)
  • -i verbform för infinitiv (grundform)

Se Grammatik för mer detaljerade förklaringar till ordändelserna.

Här några exempelmeningar med ordändelserna markerade:

  • Ŝi ne hav/as hund/o/n, sed ŝi hav/is du bel/a/j/n kat/o/j/n.
    Hon har inte hund, men hon hadde två fina katter.

  • Kur/u rapid/e, se vi vol/as ating/i la bus/o/n.
    Spring snabbt, om du vill hinna med (nå) bussen.

  • Se mi pov/us, mi volont/e ven/us al vi/a lern/ej/o ven/ont/semajn/e.
    Om jag kunde, skulle jag gärna komma till din skola nästa vecka.

När man har två verb efter varandra är det andra verbet i infinitiv (grundform):

  • Li ŝatas kanti.
    Han tycker om att sjunga.

  • Ŝi ŝatus bicikli.
    Hon skulle vilja cykla.

  • Mi amas skii.
    Jag älskar att åka skidor.

  • Venu vidi.
    Kom och titta.

Prefix

Prefix är förstavelser med olika betydelser.
Ett exempel är mal- som anger motsatsen till ordstammen:

  • bona - malbona (bra - obra, dålig)
  • saĝe - malsaĝe (smart - osmart)
  • fermi - malfermi (stänga - öppna)

I esperanto finns 10 prefix:

  • bo- anger släktskap genom giftemål. Som svär- i svenskan.
    Ex: patrino = mor, bopatrino = svärmor

  • ĉef- anger det/den viktigaste eller med högst rang i sammanhanget.
    Ex: ministro = minister, ĉefministro = stadsminister

  • dis- anger att något delas i olika riktningar.
    Ex: donas = ger, disdonas = delar ut

  • ek- anger starten för något eller en plötslig händelse.
    Ex: pluvas = det regnar, ekpluvas = det börjar regna

  • eks- anger föredetta. Som ex- i svenskan.
    Ex: edzo = man/make, eksedzo = exman

  • ge- anger att båda könen är inblandade.
    Ex: patro = far, gepatroj = föräldrar

  • mal- anger motsatsen. Som o- i norrländskan.
    Ex: granda = stor, malgranda = liten

  • mis- anger felaktighet eller miss.
    Ex: kompreni = förstå, miskompreni = missförstå

  • pra- anger “för mycket länge sedan”. Som ur- i svenskan.
    Ex: tempo = tid, pratempo = urtid

  • re- anger åter, igen, tillbaka eller liknande.
    Ex: veni = komma, reveni = komma tillbaka / återkomma

Prefix kan även användas med bara en ordändelse:

  • la ĉefa = den huvudsakliga
  • eku = sätt fart, börja
  • male = tvärt om

Suffix

Suffix är efterstavelser med olika betydelser.
Ett exempel är -ej- som anger plats:

  • lerni = att lära, lernejo = skola
  • vendi = att sälja, vendejo = affär
  • parki = att parkera, parkejo = parkeringsplats

I esperanto finns det hela 31 suffix:

  • -aĉ- anger dålig kvalité eller oandvändbarhet.
    Ex: domo = hus, domaĉo = ruckel

  • -ad- anger en upprepad handling.
    Ex: pensas = tänker, pensadas = tänker länge

  • -aĵ- anger en sak, ofta konkret, med koppling till ordstammen.
    Ex: glacio = glass, glaciaĵo = glass

  • -an- anger medlem av en grupp eller en person som bor på ett ställe
    Ex1: familio = familj, familiano = familjemedlem
    Ex2: Stokholmo = Stockholm, stokholmano = stockholmare

  • -ar- anger en samling av liknande objekt.
    Ex: arbo = träd, arbaro = skog

  • -ĉj- används för att skapa manliga smeknamn.
    Ex: patro = far, paĉjo = pappa/farsa

  • -ebl- anger att något är möjligt.
    Ex: manĝi = äta, manĝebla = ätbar

  • -ec- anger ett tillstånd eller en kvalité.
    Ex: proksima = nära, proksimeco = närhet

  • -eg- förstorar betydelsen av ett ord
    Ex: varma = varm, varmega = jättevarm

  • -ej- anger en plats.
    Ex: manĝi = äta, manĝejo = malsal

  • -em- anger benägenhet för det ordstammen betyder.
    Ex: venĝi = att hämnas, venĝema = hämndlysten

  • -end- anger något som måste göras. (Jmf med -ind- nedan.)
    Ex: pagi = att betala, pagenda = måste betalas

  • -er- anger en del av det ordstammen betyder.
    Ex: pano = bröd, panero = brödsmula

  • -estr- anger chefsskap.
    Ex: lernejo = skola, lernejestro = rektor

  • -et- anger en förminskning i storlek eller betydelse.
    Ex: infano = barn, infaneto = litet barn

  • -id- anger ett barn, oftast av ett djur.
    Ex: hundo = hund, hundido = hundvalp

  • -ig- anger att en handlig utförs.
    Ex: akra = vass, akrigas = gör vass

  • -iĝ- anger en övergång mellan två tillstånd.
    Ex: malakra = ovass, malakriĝas = blir ovass

  • -il- anger att det är ett verktyg.
    Ex: pentri = att måla, pentrilo = pensel

  • -in- anger honkön.
    Ex: frato = bror, fratino = syster

  • -ind- anger att något är värt att göra.
    Ex: legi = att läsa, leginda = läsvärd

  • -ing- anger en "hållare" som man kan stoppa in något i.
    Ex: ovo = ägg, ovingo = äggkopp

  • -ism- anger en doktrin eller en rörelse.
    Ex: kristano = en kristen person, kristanismo = kristendom

  • -ist- anger yrke eller hobby
    Ex: verki = skriva/författa, verkisto = författare

  • -nj- används för att skapa kvinliga smeknamn
    Ex: patrino = mor, panjo = mamma/morsa

  • -obl- anger multiblikation.
    Ex: dek = tio, dekoble = tiofaldigt

  • -on- anger del eller division
    Ex: du = två, duona = hälften

  • -op- anger en grupp med ett visst antal.
    Ex: tri = tre, triope = tre tillsammans

  • -uj- anger behållare.
    Ex: mono = pengar, monujo = plånbok

  • -ul- anger person.
    Ex: juna = ung, junulo = ungdom

  • -um- olika betydelser...
    Ex: brako = arm, brakumi = omfamna/krama
    cerbo = hjärna, cerbumi = fundera/brainstorma
    trankvila = lugn, trankvilumi = ta det lugnt/chilla

Suffix kan även användas med bara en ordändelse:

  • aĉa laboro = trist/onödigt/meningslöst arbete
  • eku = sätt fart, börja
  • male = tvärt om

Particip

Particip är ord som bildats av verb men som används som adjektiv. Dessa kan man klara sig utan som ny i esperanto, men de kan vara bra att känna till att de finns. I esperanto finns tre aktiva paricipformer och tre passiva participformer. Här följer några exempel:

  • leginta - legita
    Mi estas leginta tiun libron. (Jag har läst den boken.)
    Legita libro. (En läst bok.)

  • leganta - legata
    Mi estas leganta tiun libron. (Jag håller på att läsa den boken.)
    Legata libro. (En bok som läses.)

  • legonta - legota
    Mi estas legonta tiun libron. (Jag kommer att läsa den boken.)
    Legota libro. (En bok som kommer att läsas.)

Korrelativtabellen

Den s.k. korrelativtabellen innehåller en mängd användbara småord. Tabellen är uppbyggd av 5 förstavelser och 9 efterstavelser. Det ger sammanlagt 45 ord. Inte alla är lika användbara, men genom att lära sig uppbyggnaden av tabellen kan man sedan förstå alla orden i den.

Förstavelserna

  • KI- för frågande eller relativa ord
  • TI- för utpekande ord
  • ĈI- för allmänna ord
  • I- för obestämnda ord
  • NENI- för nekande ord

Efterstavelserna

  • -U anger person eller bestämd sak
  • -O anger sak eller ting
  • -A anger egenskap
  • -ES anger ägare
  • -E anger plats
  • -AM anger tid
  • -AL anger orsak
  • -EL anger sätt
  • -OM anger mängd

Tabellen

KI- TI- ĈI- I- NENI-
-U KIU
vem?, vilken?
som, vilket		 TIU
den där
det där		 ĈIU
varje		 IU
någon		 NENIU
ingen
-O KIO
vad?
som		 TIO
det där		 ĈIO
allting		 IO
någonting		 NENIO
ingenting
-A KIA
hurdan?
som		 TIA
sådan		 ĈIA
varje slags		 IA
något slags		 NENIA
något slags
-ES KIES
vems?
vars		 TIES
dess		 ĈIES
vars och ens, allas		 IES
någons		 NENIES
ingens
-E KIE
var?
där		 TIE
där		 ĈIE
överallt		 IE
någonstans		 NENIE
ingenstans
-AM KIAM
när?
när		 TIAM
då		 ĈIAM
alltid		 IAM
någon gång		 NENIAM
aldrig
-AL KIAL
varför?
som		 TIAL
därför		 ĈIAL
av alla skäl		 IAL
av någon anledning		 NENIAL
av ingen anledning
-EL KIEL
hur?
som		 TIEL
så		 ĈIEL
på alla sätt		 IEL
på något sätt		 NENIEL
på intet sätt
-OM KIOM
hur mycket?
som		 TIOM
så mycket		 ĈIOM
alltsammans		 IOM
något		 NENIOM
inte det minsta

Ett tips är att titta igenom tabellen ovan lite då och då för att lära sig orden i den.

Prepositioner + ordstam

Det är inte ovanligt att man sätter samman en preposition med en ordstam. Här följer några exempel:

  • iri (gå), eniri (gå in)
  • preni (ta), elpreni (ta ut)
  • laboro (arbete), kunlaboro (samarbete)
  • tiri (dra), altiri (dra till sig)
  • kuri (springa), postkuri (springa efter)

Pronomen + ordstam

Även ett pronomen kan man sätta samman med en ordstam, fast det är inte lika vanligt.

  • taksi (skatta, bedömma), miatakse (enligt min bedömning)
  • opinio (mening, åsikt), liaopinie (enligt hans mening)

Nästa steg

Ordbildning är mycket centralt i esperanto just eftersom det finns fasta ordändelser, prefix, suffix och particip. Återkom gärna till denna sida då och då tills du lärt dig allt ovan.

Nu dags för en lite lättsammare sida, nämligen en sida med vanliga fraser.

>> Vanliga fraser