På svenska används en och ett för obestämd form, för bestämd form används olika ändelser:

• Lisa är ett barn. (“ett barn” är obestämd form.)
• Barnet skrattar. (“barnet” är bestämd form.)

Orden en och ett kallas för obestämd artikel.

I esperanto finns ingen obestämd artikel:

• Liza estas infano. = Lisa är ett barn. (“infano” är obestämd form.)

På esperanto används ordet la för bestämd form:

• La infano ridas. = Barnet skrattar. (“la infano” är bestämd form.)

Ordet la kallas för bestämd artikel.

I esperanto är ordändelserna mycket viktiga. De är som pusselbitar som fogas till en ordstam:

• amik- = ordstammen för ordet vän
• amiko = en vän
• amikoj = vänner
• Mi havas amikon en Kopenhago. = Jag har en vän i Köpenhamn.
• Ŝi havas tri amikojn en Kopenhago. = Hon har tre vänner i Köpenhamn.

Även adjektiv, dvs ord som beskriver substantiv, skapas med en ordändelse i esperanto. Adjektivändelsen är -a:

• san- = ordstammen för ordet frisk
• sana = frisk
• sana homo = en frisk människa
• bela hundo = en vacker hund
• granda kato = en stor katt

Komparation betyder jämförelse. I esperanto används orden pli, ol och plej för komparation.

• La kato estas pli granda ol la hundo. = Katten är större än hunden.
• Ŝi estas mia plej bona amiko. = Hon är min bästa vän.

Ordet pronomen kommer från latin, pro nomen, och betyder ”i stället för namn”.

Personliga pronomen i esperanto:

• mi = jag
• vi = du
• li, ŝi, ĝi = han, hon, den/det

• ni = vi
• vi = ni
• ili = de

• si = sig
• oni = man

För svensktalande kan det vara förvirrande att vi och ni har en omvänd betydelse i esperanto jämfört med svenskan. Det kommer från franskan. Man vänjer sig .

Några exempelmeningar med pronomen:

• Vi kaj mi estas amikoj. = Du och jag är vänner.
• Mi amas vin. = Jag älskar dig.
• Li ŝatas ŝin. = Han gillar henne.
• Ŝi malŝatas lin. = Hon ogillar honom.
• Mi havas telefonon. Ĝi estas tute nova. = Jag har en telefon. Den är alldeles ny.
• Gravas subteni sin mem. = Det är viktigt att stötta sig själv.
• Oni faru sian plej bonan. = Man får göra sitt bästa.

De s.k possessiva pronomen fås genom att lägga på ändelsen -a:

• mia = min/mitt
• via = din/ditt
• lia, ŝia, ĝia = hans, hennes, dess

• nia = vårt/vårt
• via = ert/era
• ilia = deras

• sia = sin
• onia = ens

Några exempelmeningar med possessiva pronomen:

• Vi estas mia amiko. = Du är min vän.
• Liaj infanoj estas malgrandaj. = Hans barn är små.
• Ŝi ne uzas sian ringon. = Hon använder inte sin ring.
• Ŝi uzas ŝian ringon. = Hon använder hennes ring.
• Mi havas telefonon. Ĝia ŝelo estas tute nova. = Jag har en telefon. Dess skal är alldeles nytt.
• Via domo estas pli granda ol ilia. = Ditt/Ert hus är större än deras.

Att få koll på de olika pronomen är en viktig del när man lär sig ett nytt språk.

Adverb är ord som vanligtvis beskriver verb, adjektiv eller andra adverb.

I esperanto kan man skapa adverb med ändelsen -e:

• bela = vacker - bele = vackert
• rapida = snabb - rapide = snabbt
• La bela hundo kuras rapide. = Den vackra hunden springer snabbt.
• La maljuna viro promenas malrapide. = Den gamla mannen promenerar sakta.

Det finns också en mängd småord som i sig själv är adverb. Här följer två exempel:

• tre = mycket - La hundo kuras tre rapide. = Hunden springer mycket fort.
• tro = alltför mycket - Estas tro varme en la aŭto. = Det är för varmt i bilen.

Alla småord i esperanto kan vara jobbiga att lära sig eftersom de sällan liknar motsvarande ord i svenskan och lätt kan blandas ihop i början. Här gäller övning och åter övning - ingenting kommer av sig själv .

Det finns inga “tysta bokstäver” i esperanto. Alla bokstäver i ett ord ska alltså uttalas. Däremot är det naturligt att bokstäver kan uttalas aningen olika beroende på i vilka bokstavskombinationer de förekommer.

Till exempel kan ordet lingvo uttalas med en visst ng-ljud trots att det ljudet formellt inte finns i esperanto.

Se och hör om uttal av bokstäver och ord på sidan Alfabetet.

I esperanto bildar man sammansatta ord genom att sätta ihop ordstammar med huvudordet sist:

• mondmapo = världskarta
• buterpano = smörgås
• enirpordo = ingångsdörr

För att underlätta att se orddelarna kan man lägga till t.ex. / för att skilja dem åt.

• okul/vitr/o/j (ögonglas) = glasögon
• mal/san/ul/ej/o (ett ställe för sjuka personer) = sjukhus
• nask/iĝ/tag/o = födelsedag

Många av esperantos ord bildas just genom att man sätter ihop flera orddelar. Förutom ordändelserna, finns en mängd prefix och suffix med sina speciella betydelser. Det är mycket viktigt att lära sig dessa för att kunna uttrycka sig på esperanto. Mer om prefix och suffix finns på sidan Ordbildning.

Att lära sig esperanto innebär att lära sig ordpussla .

Ändelsen -n används för flera olika saker i esperanto.

Ovan såg vi hur den används för direkt objekt:

• Mi vidas vin. = Jag ser dig.
• Ŝi donis pomon al mi. = Hon gav ett äpple till mig.

Även för att indikera riktning använder man ändelsen -n.

• La muso kuras sub la lito. = Musen springer under sängen.
• La muso kuras sub la liton. = Musen springer in under sängen.

• Mi promenas hejme. = Jag promenerar hemma.
• Mi promenas hejmen. = Jag promenerar hemåt.

Att lära sig bemästra ändelsen -n tar tid och krävar en hel del övning. Men man kan även göra sig förstådd utan att använda n-ändelsen korrekt .

Många av ordstammarna i esperanto kommer från de stora europeiska språken:

• teatro = teater
• aŭto = bil
• muziko = musik
• homo = människia

Men ord som kan bildas med hjälp av prefix eller suffix eller esperantos ordändelser, ska inte tas från de stora europeiska språken.

• muzikisto = musiker (-ist- är ett suffix för bl.a. profession)
• homaro = mänsklighet (-ar- är ett suffix för en samling)
• teatra = teatralisk

Det är en balansgång mellan att ta in ord från de stora europeiska språken och bilda motsvarande ord med hjälp av “småorden” i esperanto. T.ex. används både malsanulejo och hospitalo för sjukhus.